En katt på Södertälje Katthem bloggar

måndag 11 december 2017

Katten Tessie på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Tessie på Södertälje Katthem.

Nu har jag hjälpt till med styrelsemötet här på katthemmet. Det är alltid saker att ta upp på mötena och jag ser naturligtvis till att allt behandlas i god ordning.

Det blev ett snabbt besök i min bur - med klappning - för sedan ville blogghjälpen gå in i karantän och sitta hos några katter som nyss kommit in och som är lite rädda. Hon bara satt på golvet och talade lugnt med dom. Hoppas de snart förstår att det finns tvåbeningar som är snälla.

Sen kan jag berätta om min kompis  Kåre . Ni kanske minns att jag berättade om honom för en tid sedan. Han är bara en kattunge men hade ett öga som var så skadat att det eventuellt måste opereras bort. Det har blivit flera vettisbesök för hans del och man har testat flera olika mediciner. Idag var han på ännu ett besök och vet ni vad? Hans öga ser fint ut och han får behålla det! Tack alla som hjälpte till att samla in pengar till hans vettisbesök och mediciner. Ni märker vilken nytta ni gör!

söndag 10 december 2017

Katten Tessie på Södertälje Katthem berättar

Idag vill blogghjälpen låna bloggen. Så här skriver hon:



Så har en stor djurvän lämnat oss. Gitte/GammelMatte har somnat in.

Jag lärde känna Gitte och hennes dotter Carina, som hon oftast kallade Kicki, i början på 2010 tack vare min kattblogg. Två av katterna som bloggade då hette Jenny och Majsan. Deras berättelse berörde två personer som hade en blogg som hette Klosterkatterna.  De kontaktade mig och frågade om katterna. Vi brukar ju alltid göra hembesök innan vi placerar nån katt, men nu visade det sig att Klostermattarna bodde i Otterbäcken. De sa att de hade all förståelse för att jag ville veta vilka de var så jag fick flera referenser som jag kunde ringa till. Det räckte att ringa till en. ”Katterna kan inte få det bättre! De har inget överflöd men de svälter hellre själva än att katterna inte skulle få allt de behöver” sa referensen. Det här var alltså innan vovven Belle kommit in i bilden.

Vi beslutade att katterna skulle hämtas några veckor senare då Klostermattarna skulle upp till Stockholm.  Det var en kall och mörk vinterdag och det hade blivit ganska sent på kvällen innan de ringde på hos Södertälje Katthem. Efter att vi hälsat sa GammelMatte att hon ville gå in till Jenny och Majsan genast medan Kicki tog hand om avtal och annat. Hon ville att katterna skulle känna sig så trygga som möjligt med henne innan de började hemresan. Det kändes väldigt bra och det var så typiskt Gitte.

När allt var klart och vi hade packat bilen med olika saker som skulle med hem, satte vi katterna i var sin transportbur. Gammelmatte satte sig mitt i baksätet med en kattbur på vardera sidan så hon skulle kunna lugna dom om de blev oroliga. Återigen: det var så typiskt Gitte.

Efter detta började en vänskap växa fram. Jag besökte Otterbäcken flera gånger och Klostermattarna var också hemma hos oss flera gånger. Vi behövde aldrig ångra att vi placerat Jenny och Majsan hos dom. De fick många fina år där.

Vad som hänt i Gammelmattes liv innan vi lärde känna varandra känner jag inte till så mycket om, men jag anar att det inte saknats viss dramatik. Det förekommer väl i de flesta människors liv i varierande grad. Senaste åren var Gitte sjuk och ofta kom rapporter som oroade. Kicki fanns alltid vid hennes sida och hon tog hand om det mesta av praktisk natur. Jag tror det är ganska ovanligt med så starka band mellan mor och dotter. Ofta när jag talade med Gitte i telefonen berömde hon Kicki och hennes förmåga att trots små medel, klara av det mesta. 

Eftersom det så ofta kom rapporter om att Gitte fick åka in på sjukhus men att hon snart var hemma igen, började man nästan tro att hon alltid skulle komma hem. Men så i fredags kväll kom ett kort SMS från Kicki ”Mamma är döende”. Det gick inte att ta miste på allvaret i meddelandet.
Igår morse fick vi veta att Gitte somnat in. 

Hon kommer bli ihågkommen av många. De flesta som bloggar om katter känner eller känner till Gitte. Det kommer bli tomt utan henne. Trösten är att hon slipper lida nu. Istället är det Kicki som kommer ha det jobbigt. Att mista nån som stått en så nära så länge är svårt. Att livet en dag tar slut vet vi – ändå är det så svårt att ta in när det sker. 

Tack Gitte för allt du gjort för hemlösa katter och för andra. 

Kicki – jag kommer finnas här. Jag kan bara tala för mig själv, men jag kommer inte sitta och vänta på att du ringer. Jag vet att det kan vara svårt när man är ledsen. Jag kommer kontakta dig och jag hoppas många andra gör det också. Livet tar ibland vägar vi inte vill. När nån går bort finns inget val, inga alternativ. Vi måste bara finna oss i att så sker. Jag tror Gitte hade velat att du fortsatte ditt liv med att ta hand om dig själv djuren. 

Stor kram från Blogghjälpen

fredag 8 december 2017

Katten Tessie på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Tessie på Södertälje Katthem.

Idag har jag haft en planeringsdag. Man behöver såna dagar ibland om man är en bloggkatt som har ansvar för allt på ett katthem.

Jag har inte börjat detaljplanera inför julen än. Det är ju några veckor kvar. Men det är mycket annat som ska planeras. Öppet hus i morgon till exempel. Vi har ju många lämpliga julklappar i second-handbutiken som jag kan tipsa om; jag måste se till att det finns fikabröd till våra besökare; jag måste se till så alla katter har putsat pälsarna inför morgondagen och så vidare.

Egentligen skulle jag ju behöva ta tass om olika politiska frågor också. Undrar till exempel hur det ska gå med Brexit-förhandlingarna om inte jag hjälper till? Men där är jag benhård! Det får de faktiskt sköta själva!

torsdag 7 december 2017

Katten Tessie på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Tessie på Södertälje Katthem.

Nu har det varit öppet hus. Nån kompis fick flytta till sitt nya hem, en annan fick en intresseanmälan. Jag tog det lugnt. Blogghjälpen säger att vi nog måste vänja mig lite till med att bli klappad innan också andra kan komma och se hur mysig jag blivit.

Jag har inte så bråttom. Jag har bott så länge på katthemmet att jag inser att det viktigaste är att jag får ett BRA hem. Det kanske tar lite tid till, men blogghjälpen tror att jag har tagit ett stort steg framåt när det gäller att få ett eget hem.

Vi får se. Jag jobbar på som vanligt så länge.

tisdag 5 december 2017

Katten Tessie på Södertälje Katthem berättar

 Hej, det är Tessie på Södertälje Katthem.

Idag ska ni få bildbevis på att jag låtit mig klappas! Blogghjälpen var här med en säck mat till kattungarna. Sen kom hon in till oss med lite godis.

Först fick Smulan smaka, sen sträckte hon fram handen med godis till mig. Efter en kort stund åt jag. Då klappade hon mig. Sen hade jag ätit klart. Då klappade hon mig igen - fast jag inte fick nåt godis.

Det var andra dagen i rad som det här skedde. Blogghjälpen säger att det har tagit tid, men det har det varit värt. Man kan inte tvinga en katt att bli social. Det måste få ta den tid det tar. Min kompis Smulan har hjälpt mig jättemycket. När jag har tittat på henne har jag börjat förstå att det inte är farligt att bli klappad.

Det känns fortfarande lite konstigt. Ett nytt liv, liksom.

måndag 4 december 2017

Katten Tessie på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Tessie på Södertälje Katthem.

 Nu har det hänt nåt alldeles konstigt.

Jag har förstått att jag är alldeles slutkörd och idag fick jag beviset. Blogghjälpen var inne i min bur en stund. Hon hade lite godis med sig som hon gav Smulan först. Sen sträckte hon fram handen med godis mot mig.

Då åt jag ur handen. Samtidigt kände jag hur blogghjälpen smekte mig på benet med ena fingret. Så har hon gjort flera gånger när Smulan satt bredvid mig, så jag trodde det var ett misstag att hon nuddade mig. Men nu var inte Smulan i närheten och ändå gjorde jag ingenting. Då klappade hon mig, med HELA handen på ryggen. Då la jag mig ner - och blogghjälpen fortsatte klappa mig på sidan och lite på magen - och jag låg kvar och var inte rädd!

Blogghjälpen såg alldeles salig ut och så sa hon att hon hade känt på sistone att det här skulle komma. Hon var så glad. Nu hoppas hon att hon ska få fortsätta klappa mig.

Jag jamar ingenting - ni får ni läsa hur det går i fortsättningen!




söndag 3 december 2017

Katten Tessie på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Tessie på Södertälje Katthem.

Idag har jag verkligen försökt pusta ut. Det har varit en trevlig helg, men när man har ansvar för att allt fungerar blir det så klart mycket jobb.

Igår hade vi många snälla besökare.  De handlade fina saker, köpte lotter, fikade och hälsade på katter. Några av oss fick intresseanmälningar ochså, men inte vi i min bur. Blogghjälpen var inne hos oss och gav oss lite godis - sånt som är bra för tänderna. Hon fick klappa mig lite också, men bara lite.

Idag var hon hos vår vettis på Gnesta Veterinärpraktik för det hade öppet hus. De hade också ett lotteri och pengarna som kom in till lotteriet fick vi på Södertälje Katthem! Det var väl snällt av veterinär Emma och hennes team?

Nu ska jag nog vila lite för i morgon börjar en ny vecka. Då gäller det att hugga i igen!