Blogghjälpen har ordet - igen

För det mesta tycker man det är tråkigt när man gör fel bedömningar, men det finns undantag! De flesta av mina bloggkompisar har fått blogga ett bra tag innan deras för-alltid-hem dykt upp. Urvalet görs ju just med tanke på att det är katter som suttit en tid på katthemmet utan att nån sett dom och som antagligen kommer få sitta ett tag till. Så trodde jag det skulle bli med Daisy. Hon har bott hos oss på katthemmet en längre tid och ingen har visat intresse för henne. Hon kunde inte "sälja sig själv" nämligen. Man måste har förmågan att se potentialen hos en del katter. Det är ofta lättare att fastna för en social och kelig katt än för en som är lite mer tillbakadragen.

Inget gör mig gladare än när jag har fel i de här bedömningarna. Jag har hela tiden vetat att Daisy är en urmysig katt, men det är inte alltid så lätt att övertyga andra om sånt. Man kan ju heller aldrig tvinga på nån en katt. Kemin måste stämma från båda håll.

Lilla Daisy kom till oss som en lite försiktig om än inte skygg katt. Att hon hade haft ett hem var ställt utom allt tvivel. Med det lite speciella utseende hon har hade det nog inte varit svårt för ägarna att spåra henne om det hade haft minsta intresse av det. Men det hade de uppenbarligen inte.

På katthemmet var hon alltid ödmjuk och tog aldrig för sig av mat och godis först. Hon väntade till kompisarna fått sitt - då var det hennes tur. Man fick gärna klappa henne om man var försiktig. Snabba rörelser tyckte hon inte om - något hon har gemensamt med många katthemskatter som ofta upplevt otrevliga saker där händer varit inblandade.

Men, Plötsligt händer det, som det står i reklamen. Någon kommer och upptäcker Daisy. Kärlek uppstår och jag tror den kommer växa ännu mer. Som vanligt kommer jag sakna henne på ett sätt, men jag är så glad över att hon fått ett hem där jag tror hon kommer att trivas och ta väl tass om sin matte.

Jag vill som vanligt tacka alla som följt och stöttat min bloggkatt. Ni anar inte hur mycket det betyder att se att nån bryr sig, nån läser, nån kommenterar vad som skrivs. 

I morgon kommer nästa bloggkatt att presentera sig. Jag hoppas ni orkar och vill följa den katten tills h*n får ett eget hem?