tisdag 19 februari 2013

Blogghjälpen ger ett tungt besked

 Skaparkatten har kallat till sig lilla Fortuna.

I samråd med veterinär och efter mycket diskuterande vad som skulle vara bäst för Fortuna har idag beslut fattats att lilla Fortuna fått somna in.

Som jag berättade igår blev hon hastigt sämre i helgen. Efter att ha legat med dropp i natt  utan önskat resultat och då man misstänkte en mycket allvarlig sjukdom fick hon somna in mitt på dagen idag. Avgörande blev att hon hade ont och att inga garantier kunde ges att hon nånsin skulle bli bättre.

Som alla förstår känns det oerhört tungt att skriva dagens blogg.

Vi anar ofta att många av katthemmets bloggkatter haft det tufft innan de kommit till katthemmet. I Fortunas fall inte bara anade vi, utan vi visste. Varför fick inte du chansen till ett toppenhem där man öste all den kärlek över dig som du var värd? Kanske hade du inte blivit sjuk då? Tankarna far i huvet en dag som den här.

Jag kommer aldrig glömma din kolsvarta sidenlena päls, dina vackra gulbruna ögon, hela din lilla kropp. Visst är det märkligt att en så liten kropp kan göra så stort intryck?

Du har fått ro nu. Jag önskar du hade fått den ron i jordelivet istället, men livet blir inte alltid som man tänkt. Ibland tar det både oväntade och oönskade vägar. Kanske finns det nån mening med att det blev som det blev, men just nu kan jag inte förstå vad det skulle vara.

Sov i ro min lilla vän. Hoppas du fortsätter hålla ett öga på mig däruppifrån och jamar till när nåt blir tokigt. Jag behöver ditt stöd och din hjälp för att kunna fortsätta hjälpa dina kompisar som fortfarande finns här.

Fast nu tror jag vi tar en bloggpaus, åtminstone till helgen. Vad säger du om det? Blir det bra?

44 kommentarer:

  1. Vi sitter med tungt hjärta och med gråten i halsen. Det är så fruktansvärt sorgligt och orättvist. Fortuna skulle ju få flytta hem ju. Varför var hon tvungen att lämna oss...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en tung dag. Som alla katter var Fortuna speciell. Det känns så orättvist att hon inte fick komma till sitt för-alltid-hem för länge sedan. Varje katt har rätt till ett sånt hem där den blir älskad och får omvårdnad.

      Radera
  2. Å nej! *gråter* Ett så fasansfullt tungt besked... vi känner oss förlamade. Så orättvist att hon måste dö nu när hon precis skulle få sitt för-alltid-hem, och hade skrivit sin deckare och allt... hjärtat sjönk som en sten i bröstet. Och stackars blogghjälpen, du måste må jättedåligt nu, du som t.o.m. kände Fortuna kattsonligen - vi sänder våra mest innerliga tröstkramar och deltar helt och fullt i sorgen.

    Stor kram från sr. Carina och hela klostergänget, som nu skall tända ljus både för Fortuna och för er på katthemmet.

    PS. Kan vi inte sammanställa Fortunas bok och sälja den? Jag tror att massor av folk skulle vilja köpa den, och så går pengarna till katthemmets sjukvårdande behov... DS.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klosterkatterna, ja det är väldigt tungt just nu. Inget känns roligt, man bara tänker på om man kunnat göra nåt annorlunda så att Fortuna fått det bättre. Men jag tror hon kände att vi gjorde vad vi kunde för henne och jag tror också hon visste att hon hade många kompisar som tänkte på henne. Kanske ska vi se om vi kan göra nåt med hennes bok så småningom.

      Radera
  3. NEEEEJ!! Inte nu när hon äntligen hade ett väntande kärleksfullt hem också :( Varför är livet jämt så orättvist för, kommer aldrig förstå det.

    Sov i ro älskade lilla Fortuna, du kommer aldrig bli glömd. Om ngt så kommer vi ihåg dig genom att läsa din otroligt spännande deckare.

    Stor tröstekram till alla på katthemmet och speciellt blogghjälpen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Puma, tack. Just nu behöver vi nog alla all tröst vi kan få. Det känns väldigt tungt just nu.

      Radera
  4. Vi är så ledsna så vi saknar ord.
    Tröstebuffar och kramar till er alla!

    Smulan, Amanda och matte Julia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vi behöver all tröst vi kan få just nu.

      Radera
  5. Så ledsamt. Att just när det började ljusna så tog allt slut. Att hon behövde ha ont. Inget lätt beslut för den som måste ta det heller.Men den sista vänliga gest man gör för sin vän. Sov i ro.
    Trösteklappar och kramar från oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pelle, det är alltid ett jättesvårt beslut när en katt blir så sjuk att ett av alternativet måste bli att den får somna in. Men som du säger, ibland måste man ha modet att fatta ett sånt beslut. Men lätt är det inte.

      Radera
  6. Ännu en gång får man sitta här med tårarna rinnande. Enda trösten är att jag vet hur bra hon trots allt hade det på katthemmet, och att de människor hon skulle bo hos slapp göra det här, kanske det första de gjorde.
    Så många, både människor och djur, som kommer till oss, och måste lämna oss. Alla lämnar kvar något i oss, något vi får bära med oss på vår fortsatta färd.
    Sänder många tankar till er alla som varit nära Fortuna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gustavs matte, vi gjorde det naturligtvis så bra det gick på katthemmet för Fortuna, liksom vi gör för alla katter. Men det kan ju inte jämföras med ett alldeles eget hem. Just nu är det det som känns tyngst - att hon inte fick chansen att bo i ett eget hem där hon var älskad.

      Radera
  7. Nä, nä, nä! Jag tänker vägra, jag tänker inte acceptera... så kommer tårarna och jag inser... jag kan inte påverka, jag kan inget göra, bara gråta och sörja att ännu en misse fått somna in.
    Till tröst - tack Södertälje katthem för att ni gav henne kärlek, god mat, mjuka bäddar och en omsorg som många katter skulle önska!

    Fortuna... men kärlek och ödmjukhet och saknad
    Blogghjälpen - en stor innerlig tröstkram och jag vet hur man känner sig... så ledsen!

    Malin och missarna i tårar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Malin, på nåt sätt är det faktiskt en liten tröst - detta att så många sörjer Fortuna samtidigt som de förstår hur vi som fanns runt omkring henne känner det nu. Vi gjorde vad vi kunde, men jag är inte nöjd. Hon borde fått bo i ett eget hem.

      Radera
  8. Men fortuna då, nu blev vi jamars ledsna, ha det nu så bra i din katthimmel,. tass på dig du fina underbara katt.
    Du som t.o.m hade skrivit en deckare, så går du vidare till regnbågens land, Både vi och matte gråter här :(

    Du kommer alltid att finnas i vårt minne, kära Fortuna.

    Många tasskramar till dig och Blogghjälpen


    Mimmi, Chicko, Tarzan och Sessan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att många, många kommer minnas Fortuna. Det känns bra mitt i allt tråkigt.

      Radera
  9. Lilla Gumman, vi är så ledsna.Skönt ändå att du fick komma till katthemmet och få värme,kärlek och omtanke. Vi vet att du har det bra hos Skaparkatten nu men önskar att du hade fått lite tid hos dina egna människor också. Tröstbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, jag önskar också att Fortuna fått bo i ett eget hem innan hon försvann till Skaparkatten. Men vissa saker bestämmer man inte över.

      Radera
  10. Finaste Fortuna <3 Usch så orättvist livet kan vara. Nu när du stod på vänt att börja ett nytt liv, i ett eget hem så händer det här. Här tjuter vi ikapp just nu och är så ledsna för Fortunas skull, och blogghjälpen samt alla andra på Södertälje Katthem som äran att få lära känna henne.
    Mitt i allt detta sorgliga så har hon ändå fått en fin sista tid, inne i värmen och med kärlek från er, och vi kan bara säga tack för att ni gör ett så fint jobb för alla katter <3
    Tröstkramar till alla er <3

    <3 Vila i frid finaste Fortuna <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Victoria, tack för tröstekramarna. jag tror vi alla är ledsna nu, alla vi som på olika sätt lärt känna Fortuna.

      Radera
  11. Lilla fina Fortuna <3 Finns inga ord för hur hemskt det här är.. De känns bra att veta att du i alla fall fått kärlek och omvårdnad på katthemmet..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kattfamiljen, nä det finns inga ord just nu. Vi kan bara skicka varma tankar till Fortuna.

      Radera
  12. Lilla söta Fortuna, du har det bra nu hos skaparkatten där du slipper ha ont. Ditt liv började inte så bra, men du skall veta att du berörde många under ditt liv och vi är många som sörjer dig! *tårar på nosen*
    Vi skänker en extra tanke till blogghjälpen också. Även om man vet med hela sitt hjärta att man tagit rätt beslut så är det så tungt, så tungt.
    Vi tänker även på Fortunas matte och husse och de andra på katthemmet.
    *nosbuffar och tasskramar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alice, jag tror också att Fortuna kände att hon berörde många. Och det värsta är att man aldrig vet om man fatta rätt beslut i såna här situationer, men vi tror det. Lilla Fortuna, hon gav så mycket av sig själv, men fick inte tillräckligt tillbaka.

      Radera
  13. Kära Blogghjälpen, du och dina katthemskollegor har gjort allt ni har kunnat för lilla Fortuna - och många andra katter som fick ett lyckligare slut på sin katthemsvistelse. Hade inte katthemmet funnits hade Fortuna slutat sina dagar för länge sedan! Nu fick hon god omvårdnad, mat, värme och ett hopp om ett eget hem.
    Grubbla inte för mycket över vad som kunde gjorts annorlunda utan se på framtiden, på det nya katthemmet, och alla katter som får egna permanenta hem framöver. Och var stolt över det arbete ni gör!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Charlotte, kloka ord, men man vill alltid göra mer för katterna.

      Radera
  14. en liten stjärna där uppe i himlen blinkar och ser ner på er på katthemmet,det är bara lilla fortuna som vill säga till er.tack för att ni tog hand om mig,jag slapp allafall gå till skaparkatten ensam,frusen och hungrig
    ibland måste man ta dessa tunga beslut men som en man säger...
    man är inte död förran man är glömd
    vila i frid lilla kissen
    tröstbuffar från skruttan,leon och änglakatten pepsi
    kramar från matte sari

    SvaraRadera
    Svar
    1. skruttan,leon och änglakatten pepsi och matte sari, det är vi som ska tacka Fortuna. Hon gav så mycket under sin alldeles för korta tid på vår jord.

      Radera
  15. Vackra svarta Fortuna :'(
    Just som allt skulle bli så bra för henne. Så sorgligt att förlora en god vän.
    Sov i ro hjärtat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kolfart och Gräddnos, det känns väldigt tungt att hon nog aldrig fick känna sig älskad i ett riktigt hem. Det borde vara varje katts rättighet.

      Radera
  16. Hos oss blev vi också väldigt ledsna, både jag, katterna och matte. Vi kände väldigt mycket för Fortuna, både för att hon haft det svårt och för att hon var så vacker.
    Så sorgligt att hon inte hann få komma till ett eget, kärleksfullt hem. Men hon hade det ändå bra på katthemmet. Förutom att få mat och värme lärde hon sig att det finns snälla människor som bara vill väl, och som en liten katt kan känna sig trygg med.
    Nu har hon ro och har inte ont längre.
    Som alltid blir det tyngst för de som blir kvar. Och som hade att ta det allra svåraste beslutet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kasper, visst var hon vacker, och ändå är det inte det första man kommer ihåg. Hon hade sån personlighet och det är märkligt att hon inte fick ett eget hem för länge sedan. Och beslutet att låta en vän somna in är nog det svåraste man kan ta.

      Radera
  17. Åh nej... :(

    Vi tycker att ALLA som jobbar med hemlösa är de starkaste som finns. Så många nya att ta till sitt hjärta och så många som krossar det genom att lämna jorden.

    En stund som denna är det svårt att tänka på alla de katter som har lämnat genom lyckligare omständigheter som ett eget hem.

    Men det känns skönt att veta att Fortuna inte behöver ha ont.

    Nosbuffar och kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Linnsen, det är svårt nog när en liten vän lämnar en för att åka till ett eget hem, men då är det ju vad man väntar i alla fall, men att mista nån på det här sättet känns fruktansvärt.

      Radera
  18. Lilla Fortuna, att det skulle sluta så... Precis som du skriver så undrar man om det hade behövt sluta så här, om Fortuna hade haft en människa som gav henne den kärlek hon hade haft rätt till så hade hon kanske inte blivit så sjuk.
    Vi tänker på Fortuna, på dig blogghjälpen, ja på er alla, ni som jobbar så osjälviskt för att ge de övergivna katterna ett bättre liv. Tack vare er fick Fortuna tassa över regnbågsbron omgiven av trygghet och kärlek.
    Många, många kramar och tassklappar från oss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gunilla och Frasse, tack för era fina ord. Det är inte mycket som tröstar just nu, men vetskapen om att det kunde blivit ännu värre för Fortuna om ingen tagit hand om henne innebär i alla fall någon liten lättnad.

      Radera
  19. Farväl Fortuna. Nu får du vara vaktmästare i regnbågslandet istället! Minnet av dig kommer att leva kvar genom din bok och din blogg. Vila i frid.

    Xantippa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Xantippa, de har nog aldrig haft en så bra vaktmästare i regnbågslandet.

      Radera
  20. Kunde inte tassa ner något igår...det var inte BARA luggen som skymde ögonen...
    Så oerhört tragiskt att det skulle sluta på det viset *sniff*

    *med största vovvedeltagande, sloksvansvift*

    Trassla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trassla, jag tror många av oss haft hinder för ögonen de senaste dagarna. Visst är det tragiskt, men vi är skyldiga Fortuna att gå vidare.

      Radera
    2. *sniff*
      Min första kattvän var kolsvart...
      *sniff*
      -Om inte husse var så algerisk - eller vad det hette- då skulle jag haft en ny kattvän! *sniff*

      Trassla

      Radera
    3. Tyvärr är det många som hindras av allergier när det gäller att skaffa djur. Hoppas det kommer nån bra medicin mot detta snart.

      Radera
  21. Fy jam så fruktansvärt orättvist *stampar med tassen*
    Fortuna som både var världens bästaste vaktkatt , författare och skulle få ett eget hem !
    Tror som Zantippa att du kommer att vara vaktmästare i Regnbågslandet istället och det jobbet kommer du att fixa galant !
    Tröstekramar till alla på Södertälje Katthem <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kjelle Bus, visst är det orättvis, men så är livet ibland. Visst kommer hon bli Regnbågslandets bästa vaktmästarkatt.

      Radera

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem. Nu börjar jag äntligen känna mig lite varm i pälsen. Det är inte så farligt att vara bloggkatt, me...